Konfirmation

Der blev ikke fundet varer for det valgte søgeord.

Egentligen kan man säga att konfirmationen är det kristna dopets bekräftelse genom en kyrklig akt. Konfirmationen är ett sakrament i katolska kyrkan, medan man i ortodoxa kyrkan konfirmeras i samband med dopet. Konfirmationen kallas även i den katolska kyrkan för andens gåva och bekräftelsens sakrament. Denna riten innebär handpåläggning med en bön om andens gåva och en smörjelse med krisma, vilket är en väldoftande blandning av balsam och olja och med detta tecknas korset på konfirmandens panna. Det är lite skillnad mot hur konfirmationen går till i Sverige.

Konfirmation i Svenska kyrkan betraktas vanligtvis inte som ett sakrament, utan mer som en bekräftelse av dopet och detta förutsätter alltså att konfirmanden är döpt sedan tidigare. Om det skulle vara så att konfirmanden inte är döpt, så kan dopet äga rum under konfirmationstiden. Inga problem. Själva konfirmationsgudstjänsten i sig har sett ganska annorlunda ut under de senaste femhundra åren och man är fortfarande inte alltid överens.

Svenska kyrkan bjuder i alla fall in till konfirmationsundervisning det år man fyller 14. Denna undervisningen är olika utformad. En del träffas i veckorna, en del på helgerna och andra har lägerverksamhet. Statistik från Svenska kyrkan visar att 28 procent av alla 15-åringar konfirmerade sig år 2015. Detta är en kraftig minskning från tidigare år då till exempel 51 procent av 15-åringarna konfirmerade sig år 1995 och hela 80 procent år 1970.

Konfirmationen är egentligen väldigt speciell om man tänker efter. Dels för att det är en väldigt speciell typ av kyrklig gudstjänst, olik det mesta vi ser i kyrkan i vanliga fall, men det är även en gudstjänst som avslutar en tid av barnet eller ungdomars utbildning i den kristna tron. Konfirmationsgudstjänsten är det tillfälle då konfirmanden själv får visa sina kunskaper, men också själv får bekänna den kristna tro som han eller hon gavs i och med dopet.